Här är de tre rader som blev kvar då jag försökte skriva om hur jag vill måla och teckna, i en uppsats om vad jag håller på med, inför en stipendieansökan:
Seendet är en konstruktion.
Perceptionen är en konstruktion.
Minnet är en konstruktion.
*
Innan jag börjar skriva om en
händelse i mitt liv så har jag en diffus föreställning om den här händelsen
eller skeendet som är så väldigt mycket rikare än vad det sen blir när jag
skriver ned det, och det gör att man kan känna sig snöpt när man har skrivit
ner ett minne på papper, och inte nog med det, utan det är precis som att den
här tidiga lite diffusa fantastiska bilden av minnet: den finns inte längre,
utan i och med att man har naglat fast en episod på papper så är det på något sätt
dött alltså, det går inte att gå tillbaka till sin ursprungliga uppfattning
eller upplevelse av det här minnet utan då är det dött.
P C Jersild i Filosofiska rummet, P1, Sveriges
Radio, 10/6/07
*
Det var, skriver Beyle, en svår
missräkning när han för några år sedan då han gick igenom gamla papper stötte
på ett stick med titeln Prospetto d’Ivrea och måste tillstå för sig själv att
hans minnesbild av staden i kvällsljus inte föreställde något annat än en kopia
av just detta stick. Man borde därför, råder Beyle, inte köpa några stick av
vackra utsikter och vyer som man ser på resor. Ty ett stick ersätter snart
platsen för minnet vi har av något, ja man kan rentav säga att det förstör
minnet.
W. G.
Sebald i Svindel. Känslor
*
I första
delen av Richard Dawkins memoarer, An
Appetite for Wonder, förstår man att han vet att det inte alltid är riktigt
och sant det man tror att man minns. Några gånger frågar han sig rentav om det är
ett konstruerat minne han återger. Andra gånger intygas att han verkligen
minns det han återger och en gång får du veta att det finns en person med ett
annat minne av den händelse som beskrivs, men Dawkins gissar att den andres
minne är från ett annat tillfälle i samma miljö.
*
Då stadsteatern gjorde Markurells för ett par år
sedan spelade Lars Lind rollen som rektor Billberg och skulle i en scen hälsa några ungdomar med något typiskt lärt och mossigt, varvid Lars Lind ur minnet enkelt plockar fram ett citat av Ovidius på latin:
Ut desint vires tamen est laudanda
voluntas
*
Det slog
mig då jag för något år sedan slängde alla mina anteckningar från universitets
och högskolors föreläsningar att jag inte någonsin läst igenom
dem.
*
Claes Hylinger skrev om leoparder (eller om det handlade
om August Strindberg), att leoparder vilar sig nästan hela dygnet, men i ett anfall
av vild kraftansträngning anfaller och fångar sitt byte. Alternativt får gå och
lägga sig hungriga.
*
Albert Einstein brydde sig inte om att komma ihåg sitt telefonnummer, för
det fanns ju uppskrivet.
(Någonstans.)