står det i en bok av W G Sebald och i samma bok introduceras (för mig) verbet konfabulera: att medvetet eller omedvetet hitta på en ny historia då du inte kan eller vill redogöra för ett skeende eller upplevelse.
Det är vanligt att brottslingar konfabulerar i polisförhör.
Småbarn konfabulerar och det har med deras utveckling och fantasi att göra.
I tv-serien The Fear (2012) skildras händelserna genom de sönderfallande minnesfunktionerna hos en gangster i Brighton. Han kan inte längre skilja mellan nu och då och gör inte nya minnen av det som händer honom. Det är en skrämmande berättelse i och med det overkliga i hans perception.
*
I det finurliga isländska språket är ordet för minnesförlust óminni.
*
En specifik variant av glömska är kryptomnesi: ett glömt minne kommer tillbaka, men utan att identifieras som något redan hänt, tänkt, uppfunnit. Det upplevs i stället som en ny tanke och du tror dig ha hittat på melodin, vitsen eller tankegången du i själva verket erinrar dig.
Det kan vara din egen idé eller vem som helst annans du stött på tidigare, men alltså glömt. Det kan till och med vara så att du kommer ihåg (och alltså är medveten om) att du läst eller hört det du kom att tänka på förut, men misstar dig själv som upphovspersonen till det erinrade.
*
Under känslomässig stress förändras signalsubstansernas aktivitet i amygdala i hjärnan, vilket kan orsaka minnesstörningar. Amygdalas funktion tros ha att göra med uppkomsten av både njutning och fruktan.
*
Avslutningsvis, åter något ur Utvandrade av W G Sebald:
Varenda promenad full av överraskningar, ja förskräckelser. Liksom från scen till scen i en pjäs växlar vyerna. En gata med palatsliknande byggnader slutar i en ravin. Man går in på en teater och kommer genom en dörr i tamburen ut i en liten skog; en annan gång svänger man in i en mörk gränd som blir allt trängre, man tror sig redan fångad i en fälla, tar ett sista desperat steg runt ett hörn och blickar plötsligt från ett slags predikstol ut över det mest vidsträckta panorama. Man klättrar en evighet uppför en kal kulle och upptäcker att man kommit till en skuggig dal, kliver in i en port och står ute på gatan, går och driver i basaren och är plötsligt omgiven av gravstenar.